Antoine Pesne, född 23 maj 1683 i Paris, Frankrike, död 5 augusti 1757 i Berlin, Preussen, var en fransk målare under rokokon. Pesne gick i lära hos sin far, målaren Thomas Pesne, samt hos Charles de la Fosse i Paris. Under åren 1705?C1710 företog han en resa i Italien och vistades huvudsakligen i Venedig, där han anslöt sig till Andrea Celesti, vars måleri tydligt påverkade Pesnes tidiga verk. 1710 kallades han av kung Fredrik I av Preussen till Berlin som hovmålare. Därefter företog han under de följande åren kortare resor till hoven i Dessau (1715), Dresden (1718), London (1723) och Paris (1724). 1733 utnämndes Pesne till ledare för konstakademin i Berlin. Han anses vara en viktig förmedlare av den franska konsten till Brandenburg-Preussen. Pesne var i huvudsak verksam som porträttmålare, men han utförde även talrika vägg- och takmålningar för Fredrik den store i de kungliga slotten. Ett av Pesnes mest berömda konstverk är Dansösen Barbara Campanini (cirka 1745). Detta porträtt med sin lätta och schvungfulla formgivning, det spontana penseldraget och de ljusa, pastelliknande färgerna är karakteristiskt för Pesnes arbeten och för rokokon i allmänhet. På ett virtuost sätt framställer Pesne den med tygblommor dekorerade sidenklänningen. Fredrik den store uppskattade sin hovmålares berömda plein-air-porträtt och lät hänga det på en framträdande plats i sitt arbetsrum i slottet i Berlin.   Related Paintings of antoine pesne :. | Kronprinz Friedrich von PreuBen | Portrait of Elisabeth Christine von Braunschweig-Bevern, Prussian queen | La barberina | Portrait of Anna Orzelska with a pug. | Portrait of Elisabeth Christine von Braunschweig-Bevern |
Related Artists:
John Berney Ladbrooke
United Kingdom (1803 -1879 ) - Painter
Emile Claus
Belgian Painter, 1849-1924 Belgian painter. He had various menial jobs before the composer Peter Benoet persuaded his father to let him study at the Koninklijke Academie voor Schone Kunsten in Antwerp. He was taught there by Nicaise De Keyser and Jacob Jacobs (1812-79) but found the atmosphere uncongenial and soon left. In 1879 he travelled around Spain and North Africa and in 1881 went to live with his sister at Waereghem. His painting of this period was influenced by Charles Verlat and depicted rural subjects
Jacopo Ligozzi
(1547 - 1627) was an Italian painter, illustrator, designer, and miniaturist of the late Renaissance and early Mannerist styles. Born in Verona, he was the son of the artist Giovanni Ermano Ligozzi, and part of a large family of painters and artisans. After a time in the Habsburg court in Vienna where he displayed drawings of animal and botanical specimens, he was invited to come to Florence, receiving the patronage of the Medici as one of the court artists. Upon the death of Giorgio Vasari in 1574, he became head of the Accademia e Compagnia delle Arti del Disegno, the officially patronized guild of artists, which was often called to advise on diverse projects. He served Francesco I, Ferdinando I, Cosimo II and Ferdinando II, Grand Dukes of Tuscany. He worked on some projects with Bernardino Poccetti. Late in life, he was named director of the grand-ducal Galleria dei Lavori, a workshop providing designs for artworks made mainly for export: embroidered textiles and for the newly popular medium of pietre dure, mosaics of semiprecious stones and colored marbles. Jacopo Ligozzi was born at Verona c. 1543, He died after 1632. He painted some frescoes for the cloister of the Ognissanti. He painted for Santa Maria Novella a canvas of St. Raymond resuscitating a Child and a Martyrdom of St. Dorothea for the church of the Conventuali at Pescia. Both Agostino Carracci and Andrea Andreani engraved some of his works